Kikare (guide): Tänk på det här när du ska välja kikare.

Publicerad 2011-11-29

  • Kikare (guide): Tänk på det här när du ska välja kikare.
  • Kikare (guide): Tänk på det här när du ska välja kikare.
  • Kikare (guide): Tänk på det här när du ska välja kikare.
  • Kikare (guide): Tänk på det här när du ska välja kikare.

Den här guiden är i första hand skriven för dig som står inför att välja en kikare att köpa och behöver lite hjälp på vägen, men innehåller även en hel del matnyttig information för de som vill lära sig mer om optik i största allmänhet.

Valet av kikare är svårt av flera anledningar. För det första är kikare högteknologiska instrument som kräver en hög grad av precision i tillverkning och montering för att fungera på rätt sätt och för det andra så är svaret på frågan "Vilken kikare ska jag köpa?" irriterande nog också en fråga, nämligen:

"Vad ska den användas till?"

Vi kommer dock att hjälpa dig igenom processen med att formulera ett bra svar på dina frågor, och vår förhoppning är att denna guide ska kunna hjälpa dig fram till ett beslut som du kan leva med och ha användning av i många år framöver.

Innan vi går vidare är det också nödvändigt att poängtera att denna guide riktar sig till dig som är intresserad av att köpa en kvalitativ kikare som du kan använda och leva med i många år. De allra billigaste kikarna är sällan någonting att ha eftersom det helt enkelt inte är möjligt att tillverka optisk utrustning med den kvalitet och noggrannhet som krävs för att producera en bra kikare till ett så lågt precis.

Det betyder inte att man måste spendera en halv förmögenhet för att få en duglig kikare, även om det som med all högteknologisk utrustning är så att det ofta finns ett samband mellan pris och kvalité. Vi har försökt att bygga vårt sortiment för att det ska finnas något för alla plånböcker, dock utan att ta in produkter som vi inte tycker håller bra standard och kvalitet. Därför hittar du inte heller de allra billigaste kikarna hos oss.

För att göra den här guiden lite mer lättanvänd delar vi in den i ett antal underrubriker. Du kan klicka på respektiva underrubrik för att komma direkt till det avsnittet i guiden:

1. Olika typer av kikare och användningsområden
2. Förstoring
3. Objektivstorlek
4. Synfält
5. Utgångspupill
6. Relativ ljusstyrka (ljusvärde)
7. Skymningsfaktor
8. Närgräns
9. Optik och glaskvalitet
10. Konstruktionsprinciper
11. Vatten- och dammtäthet
12. Viktigt att tänka på för dig med glasögon
13. Köprekommendationer

Olika typer av kikare och användningsområden


Det finns många olika typer av kikare. Minikikare, handkikare i olika storlekar och tubkikare är bara några exempel. En kikare av bra kvalitet kan absolut upplevas som en dålig kikare om man använder den till ett annat användningsområde än den är tänkt för.

I vårt produktutbud har vi därför delat in kikarna efter användningsområde för att underlätta detta val. Några på egenskaper på kikare för olika ändamål kan vara:

Vandring, hiking och annat "mobilt" friluftsliv - Här är vikten och storleken av stor vikt. 100 gram extra vikt känns som mycket mer om man bär det runt halsen på en lång dagstur. Här spelar även tillbehör som bröstsele istället för halsrem en stor roll.

Marinkikare - Tänk på att inte ha för stor förstoring. Rörelsen som nästan alltid är oundviklig i en gungande båt gör det mycket svårt att hålla en kikare med stor förstoring stilla, vilket gör det svårt att fokusera på målet.

Fågelskådningskikare - Här vill man ofta ha större förstoring eftersom man ofta vill betrakta relativt små objekt över större avstånd, men samtidigt ha upplevelsen av att vara "nära" och kunna se mycket detaljer. För fågelskådning används ofta tubkikare i kombination med en handkikare.

Skytte - Många skyttar uppskattar att ha en enklare tubkikare för att kunna se träffbilder på skjutbanan utan att behöva promenera 90 meter för att markera mellan varje skott eller serie.

Jaktkikare - Kikare som är avsedda för användning vid jakt bör vara extra tåligt byggda för att inte skadas vid förflyttning i skog och mark och även vara vattentåliga för att kunna användas ute i alla förhållanden. En större objektiv kan också vara att föredra då det ofta är i gryning och skymning man har som störst användning av en jaktkikare.

Tubkikare - Används framförallt då en betydligt större förstoring önskas, exempelvis vid fågelskådning och observation av objekt på mycket långa avstånd. Tubkikarens betydligt högre förstoring gör den också mycket känslig för rörelser, vilket också är anledning till att tubkikare i princip uteslutande används tillsammans med stativ för att uppnå en betydligt högre stabilitet. Vissa egenskaper och speciella funktioner hos tubkikare är ett avsnitt helt för sig och kommer inte i detalj att behandlas i den här artikeln.

Förstoring


På varje kikare finns en sifferkombination, exempelvis 8x42. Dessa siffror anger förstoring x objektivdiameter. Det är den första siffran anger förstoringen. En 8x42-kikare har med andra ord 8 gångers förstoring, vilket är detsamma som att säga att ett föremål som befinner sig 100 meter från betraktaren upplevs som om det vore 12,5 (100/8) meter bort.

Ett vanligt misstag är att tänka "ju större förstoring desto bättre", eftersom det finns flera nackdelar med en större förstoring. Ju högre förstoringsfaktor en kikare har, desto mer känslig blir kikaren för rörelser, skakningar och stötar eftersom upplevelsen av rörelser förstärks lika mycket som förstoringen. En kikare med 60x förstoring behöver inte flyttas särskilt mycket för att helt tappa fokus på ett föremål som befinner sig 2-300 meter från betraktaren, för att ta ett extremt exempel.

Om man är darrig på handen eller kommer använda kikaren i en båt eller på annan plats där rörelse är svårt att undvika rekommenderar vi maximalt 8x förstoring. Oavsett användning så är det sällan lämpligt att ha mer än 10x förstoring på en handkikare.

Objektivstorlek


Den andra siffran på kikaren anger objektivets diameter i mm, exempelvis 42 mm om kikaren anger 8x42. Enkelt uttryckt kan man säga att en större frontlins ger ett större ljusinsläpp och därmed också en mer ljusstark bild. Detta blir extra tydligt vid användning i svåra ljusförhållanden som gryning och skymning, för betraktning under dagtid är en objektivdiameter på 20-25 mm fullt tillräcklig, men vid dessa förhållanden är större objektiv att föredra.

Detta är inte den enda faktor som påverkar ljusvärdet i kikaren, även optiken, glasets kvalitet och eventuell antireflexbehandling kan vara faktorer som påverkar ljusvärdet.

Synfält


Synfälts kan anges i grader och/eller i antal meters synfält på 1000 meters avstånd. Ett synfält på 7º motsvarar en bredd på cirka 124 meter på 1000 meters håll. Generellt gäller att ökad förstoring minskar synfältets storlek.

Utgångspupill


Kikarens mått på utgångspupill har betydelse för användbarheten i skymning/gryning och är även helt avgörande för upplösningen på motivet. Utgångspupillen beräknas genom att dividera objektivets diameter med förstoringen. För en kikare med kombinationen 8x42 blir utträdespupillen exempelvis 5,25 mm.

Optikens storlek på utgångspupill har sin relevans i relation till den mänskliga betraktarens pupill. Den mänskliga pupillen vidgar sig vid dåliga ljusförhållanden för att samla in mer ljus till ögats receptorer och ett friskt öga hos en ung individ kan utvidga sig till maximalt dryga 7 mm. Om ett optiskt instrument (i det här fallet en kikare) har en utgångspupill som är lägre än det värde som den mänskliga pupillen kan tänkas utvidgas till under ett visst ljusförhållande kommer detta att sätta en begränsning för den upplevda ljusstyrkan genom kikaren.

Med andra ord, om du använder en kikare med utgångspupill kring 2-3 mm i ett ljusförhållande där din egen pupill utvidgats till 5-6 mm kommer du att uppleva det som att din pupill inte utvidgats alls, dvs. bilden blir mörk. En utgångspupill överstigande dryga 7 mm kommer inte heller att tillföra något mervärde till kikaren eftersom ditt eget öga då sätter begränsningen. För användning i dagsljus är en utgångspupill om 2-3 mm fullt tillräcklig, men om kikaren ska användas i skymning eller gryning (eller Sverige under de sex månader per år som ljusförhållandena inte påminner om solsemester) rekommenderar vi en utgångspupill på minst 5 mm.

Relativ ljusstyrka (ljusvärde)


Om man multiplicerar utgångspupilldiametern med sig själv får man värdet för kikarens relativa ljusstyrka eller ljusvärde. En kikare med en utgångspupill på 5,00 mm har med andra ord ett ljusvärde på 25,00. Ett ljusvärde på 25 eller högre brukar räknas som ”bra” för användning i skymning/gryning. Det är dock viktigt att fästa allt för stor vikt vid detta värde då det inte är det som helt avgör om en kikare är bra vid användning i dåliga ljusförhållanden. Diametern på objektivet och vilken ytbehandling som gjorts på linserna är viktigare faktorer (framförallt objektivdiameter) och man bör därför titta på dessa värden i första hand. Ljusvärdet är dock ett bra komplement till den jämförelsen.

Skymningsfaktor


Skymningsfaktorn beskriver hur väl en kikare släpper igenom ljus vid dåliga ljusförhållanden, exempelvis gryning och skymning. Ju högre värde, desto högre prestanda och en klarare bild med bättre kontrast i dåligt ljus. Skymningsfaktorn är, liksom ljusvärdet, ett teoretiskt uträknat värde och bör därför inte följas slaviskt, utan användas i kombination med andra egenskaper hos kikaren och en gnutta sunt förnuft när det är dags att göra sitt val. Skymningsfaktorn säger dock mer om kikarens lågljusegenskaper än ljusvärdet, vilket är bra att veta.

Skymningsfaktorn räknas ut genom att multiplicera objektivdiametern med förstoringsmultipeln och sedan ta roten ur det värdet.

Närgräns


Närgränsen anger på vilket närmaste avstånd ett föremål kan betraktas och fortfarande ses med skarp skärpa. Om du håller handen framför en kikare kommer bilden bara bli väldigt suddig, inte som en hand sedd genom ett förstoringsglas. För exempelvis fågelskådare kan en kort närgräns vara intressant om man lyckats komma mycket nära sitt objekt, men ändå gärna vill använda sin kikare för att få en riktig närbild av det man betraktar. På exempelvis en båtkikare blir närgränsen en mycket mindre intressant egenskap.

Optik och glaskvalitet


För att undvika att ljus reflekteras bort från frontlinsen (och därmed inte går igenom linsen och in i betraktarens öga) behandlas ofta linserna med olika typer av antireflexbehandlingar. Detta kan också kallas coating, etc. och innebär ofta att ett mycket tunt metallskikt läggs på linsens yta. En kikare med bra antireflexbehandling släpper med andra ord igenom mer ljus och ger en bättre kvalitet i bilden. Vissa linser är också behandlade på olika sätt eller tillverkade i alternativa material för att korrigera olika typer av färgfel som uppstår i optik (eftersom inte ens vanligt genomskinligt glas bryter ljus helt perfekt).

En vanlig term är "kromatisk abberation", "kromatisk avvikelse" eller "färgblödning" vilket är ett optiskt fenomen som skapas av att ljus med olika våglängder bryts olika i ett optiskt element och därmed upplevs "flyta in i varandra" när ljuset väl når betraktarens öga efter att ha passerat genom ett system av optiska element (i det här fallet kikarens linser). Detta kan åtgärdas med linser i fluoritlinser och/eller olika typer av behandlingar för att ge en mer "perfekt" färgåtergivning. Baksidan är att den typen av linser är dyrare än "vanliga" linser och därmed blir den typen av kikare ofta betydligt dyrare än andra alternativ.

Konstruktionsprinciper


Det finns två olika sätt att konstruera optiken i en kikare; Porroprismor (ZCF) eller Takkantsprismor (DCF). Av de två är porroprismor den "traditionella" metoden och därmed också den vanligast förekommande. Takkantsprismor är en modernare konstruktion som ger en kompaktare kikare med raka tuber, vilket gör att detta är den konstruktionstyp man oftast ser hos moderna kikare av högre kvalitet.

Vatten- och dammtäthet


Många moderna kikare har tätade kikarhus som är fyllda med kvävgas (eller Nitrogen på engelska). Detta förhindrar imbildning och fukt i kikaren och gör den dessutom motståndig mot att damm och smuts tränger in i kikarhuset och påverkar optiken. Många moderna kikare kan klara upp till flera meters vattentryck utan inträngning och ska du använda din kikare i skog och mark så är det ofta en bra investering att se till att skaffa en kikare som klarar väta.

Viktigt att tänka på för dig med glasögon


Tittar du med glasögon i en vanlig kikare begränsas synfältet på grund av att avståndet mellan ögon och okular blir större. På kikare som är anpassade för glasögonbärare kan ögonmusslorna vikas eller tryckas ner. Då kommer ögat närmare okularet och synfältet blir större. Glasögonbärare kan också titta på en kikares pupillavstånd, dvs. på vilket avstånd från kikarens bakre lins som ljuset bryts. En kikare med längre pupillavstånd är ofta lättare att använda för glasögonbärare än kikare med korta pupillavstånd.

Vad rekommenderar ni att man köper?


Kortfattat kan man säga att du inte hittar några kikare i vårt sortiment som inte är lämpliga för uppgiften, det är också därför vi har delat in våra handkikare i flera olika underkategorier baserat på användningsområde. Vi har också försökt bygga ett sortiment med alternativ som kan passa de flesta budgetar och nivåer. Nedan finns ett urval av populära modeller som alla stämmer in på de resonemang som förts ovan.

För att summera så hoppas vi att ovanstående ska hjälpa dig med de flesta frågor du kan tänkas ha kring valet av kikare, om det ändå är något som är oklart är du självklart alltid välkommen att kontakta oss så hjälper vi dig direkt. Feedback, kommentarer och utvecklingsförslag tas också emot med varm hand.

Med vänliga hälsningar,
Active Outfit