Kikarsikte (Guide): Tänk på det här när du ska välja sikte.

Publicerad 2013-10-07

  • Kikarsikte (Guide): Tänk på det här när du ska välja sikte.
  • Kikarsikte (Guide): Tänk på det här när du ska välja sikte.
  • Kikarsikte (Guide): Tänk på det här när du ska välja sikte.
  • Kikarsikte (Guide): Tänk på det här när du ska välja sikte.

Vad behöver man tänka på när man ska välja kikarsikte?

I värsta fall har den frågan ungefär lika många svar som klassikern ”Hur långt är ett snöre?”. Jägare och skyttar har idag fler kikarsikten än någonsin och försäljningen av löstagbara ringar till kikarsikten och andra snabbfästen som gör det möjligt att växla mellan olika sikten utan att behöva oroa sig för inskjutningen har aldrig varit högre. Vi har därför stor förståelse för att det ibland kan vara förvirrande att hitta rätt i vårt sortiment av optik och den uppsjö av olika tillbehör till kikarsikten som finns att välja på.

Men oroa dig inte, i vanlig ordning har vi på Active Outfit skrivit en på tok för lång och detaljerad guide som förhoppningsvis kan besvara dina frågor och som vi även hoppas ska inspirera dig. 

Det behöver faktiskt inte vara så krångligt, de grundläggande principerna för vad man behöver tänka på när det är dags att köpa kikarsikte är faktiskt ganska enkla och när man väl förstått dem blir jargongen mycket enklare att förstå.

Ett förtydligande kan vara på sin plats innan vi börjar: Denna guide gäller grundläggande kunskap för att kunna göra val av kikarsikte för jakt och normalt skytte. Mer extrema aktiviteter som taktiskt skytte och långhållsskytte ställer en del andra krav på kikarsiktet som vi inte kommer att adressera i denna guide.

Ni som väntat er en diskussion om ämnen som parallaxfel, MOA, mil-dot och liknande kommer med andra ord att bli lite besvikna, men vi hoppas kunna gottgöra er vid ett senare tillfälle.

Vi har även skrivit några andra guider på närliggande teman som kan vara vettiga att läsa igenom. Dessa länkar vi till nedan:

Guide: Montera kikarsikte - Denna guide går igenom vad som är viktigt att tänka på vid montage av kikarsikten och ger instruktioner steg-för-steg (med bilder) om hur man på egen hand kan göra ett vettigt montage av kikarsikte.

Guide: Kikare - Denna guide handlar i första hand om handkikare, men går igenom många viktiga termer och begrepp som är giltiga för alla typer av optik.

Låt oss gå vidare...

På samma sätt som det inte finns en bössa som är perfekt till allt eller en kniv som är optimal vid alla tillfällen finns det inte heller något universalsikte som är bäst på allt. Däremot går det att hitta sikten som är bra kompromisser som fungerar alldeles ypperligt ”allround”. På samma sätt som de allra flesta jägare faktiskt nöjer sig med en klass 1-studsare och en jaktkniv, så har de flesta också ett allroundsikte som är en bra kompromiss, som alltid kan sitta på bössan och som fungerar till det mesta.

Men som med alla kompromisser finns det nackdelar, därför är det bra att ha tänkt igenom några enkla frågor innan man fattar sitt köpbeslut, exempelvis: "Vad ska jag jaga?", "Vilken tid på året/dygnet ska jag jaga det?" och "Var går gränsen för hur mycket vill jag betala?"

(Den som har familj vet att den sista frågan oftast besvaras med två motfrågor: "Hur mycket plats har jag längst in i vapenskåpet?" och "Hur trovärdigt kan jag med en dåres envishet hävda att den alltid har legat där?")

Nåväl. Nu kör vi.

Del 1: Förstoring


Förstoringsgraden anger ”hur nära” du upplever att du kommer det du tittar på genom kikarsiktet. En förstoringsgrad på 6x gör med andra ord att målet upplevs vara 6 gånger närmare än om du tittar på det med blotta ögat. En älg på ett avstånd av 120 meter kommer i kikarsiktet alltså att se ut som om den är 20 meter bort. Nuförtiden har 99% av alla kikarsikten variabel förstoringsgrad, vilket betyder att det finns två ytterlägen som begränsar kikarens spann: kikarsiktets lägsta och högsta förstoring. Dessa återfinns alltid som de två första siffrorna i kikarsiktets modellbeteckning.

Till exempel betyder 4-16x50 (som många bara läser som ”fyra, sexton, femtio” i vardagligt tal) att siktets lägsta förstoring är 4x och att den största förstoringen är 16x. Med ett sådant sikte kan du alltså aldrig ”zooma ut” längre än till 4 gångers förstoring och du kan aldrig ”zooma in” närmare än till 16 gångers förstoring.

Fördelen med en stor förstoring som 16x är att man "kommer nära" målet på långa avstånd. Baksidan av myntet blir att även på den lägsta förstoringen så kommer mål på nära håll att upplevas som "väldigt nära" vilket gör att det kan bli svårt att avgöra om man ligger rätt i målet och vad som finns i omgivningen.

Om det exempelvis finns hundar eller andra djur i närheten av målet som riskerar att skadeskjutas är ju det väsentlig information som skytten bör veta om innan skottet går. Om man jagar med för hög förstoring och får upp ett djur på nära håll är det också vanligt att man upplever att man "bara ser päls" i siktet och då får svårt att avgöra om man ligger rätt i målet eller är på väg att skadeskjuta viltet. 

Det är också viktigt att komma ihåg att bilden upplevs som skakigare ju större förstoring man har. Med andra ord kräver kikare med hög förstoring bra stöd för att kunna sikta ordentligt och det är svårare att skjuta rörliga mål ju högre förstoring man använder eftersom alla skakningar förstärks med samma multipel som förstoringen (även en liten skakning kan i 16x förstoring göra att du helt tappar målet ur sikte).

Ett sikte med beteckningen ”1,1-4x24” (”ett, fyra, tjugofyra”) har å andra sidan en väldigt låg lägsta förstoring. 1,1 är nästan ingen förstoring alls* och ett sådant sikte lämpar sig därför alldeles lysande för drevjakt där man vill kunna göra snabba anläggningar med båda ögonen öppna eller jakt på korta avstånd där man inte behöver särskilt hög förstoring. Nackdelen är uppenbar: det går inte att komma närmare än 4 gångers förstoring vilket kan upplevas som för lite vid jakt på längre håll.

Förstoringsspannet är alltid en multipel av en förstoringsväxel, där den vanligaste växeln är 4 gånger. Det betyder att den högsta förstoringen är fyra gånger större än den lägsta (1-4 / 1,5-6 / 2,5-10 / 3-12 / osv.). Det finns även kikarsikten med till exempel tre gångers förstoringsväxel eller ändå upp till 6,5 ggr förstoringsväxel. Nackdelen med högre förstoringsväxlar är att det kräver fler linser för att konstruera dessa och varje lins som ljuset måste passera igenom försämrar bilden något och ”stjäl” lite ljus. Beroende på tillverkningskvalitet och yttre förhållanden kan denna försämring vara mer eller mindre märkbar, men i teorin innebär alltså en större förstoringsväxel alltid ett sämre ljusgenomsläpp och en högre "förvrängning" av bilden.

En avslutande tanke kan vara följande: "Fler dåliga skott har avlossats av skyttar som använt en för hög förstoring på vilt på nära håll än av skyttar som skjutit på långt håll med för låg förstoring."

Ett vanligt nybörjarfel är att tänka "större förstoring är bättre", men faktum är att 33% av älgarna i Skandinavien skjuts inom 60 meters avstånd och endast 5% skjuts på avstånd som överstiger 100 meter. På 100 meter ska omkring 6x förstoring vara mer än tillräckligt för en skytt att placera ett säkert skott i ett mål som är så stort som en älg (många rekommenderar mindre förstoring än så, särskilt vid rörliga mål).

Med andra ord kommer ett kikarsikte med en maximal förstoring om 6-8x förstoring att täcka 95% av den skandinaviske jägarens behov, förutsatt att det även kan zooma ut till en betydligt lägre förstoring.

*Överkurs: det är komplicerat att tillverka kikarsikten med ”äkta 1x förstoring” så det vanligaste är att förstoringen snarare är 1,1 som lägst. Detta beror på att alla linser måste ha ett visst mått av förstoring för att man ska kunna bygga en fungerande förstoringsväxel (eftersom X gånger noll ju alltid är lika med noll) och det blir därför en viss förstoring även på den lägsta inställningen. Denna förstoring är dock så liten att hjärnan kan bortse från det och gör att man ändå kan sikta med båda ögonen öppna, vilket ofta är syftet med ett kikarsikte med förstoring på 1x.

Del 2: Objektivdiameter – skymningsegenskaper, ljustransmission och utgångspupill


Begreppet skymningsegenskaper är minst sagt brett. I grund och botten är det ett försök att beskriva i hur dåligt ljus ett kikarsikte går att använda för att ta säkra skott. Vad som krävs för att just du ska känna dig trygg blir dock individuellt och högst subjektivt och ett kikarsiktes skymningsegenskaper blir alltså en effekt av såväl matematiska faktorer – såsom ljusgenomsläpp, utgångspupill och skymningsvärde – men också mjuka faktorer såsom riktmedel, belysning och färgåtergivning.

Vad som passar just ditt öga är som så mycket annat omöjligt att avgöra utifrån en teknisk specifikation, men genom att förstå den tekniska grunden går det att se till att du har de bästa möjliga teoretiska förutsättningarna för att välja ett bra kikarsikte för exempelvis vakjakt.

Så, för att ta det från den teoretiska början. Ögat gör ingenting annat än att tolka ljus av olika våglängd till en bild. Det krävs med andra ord att kikarsiktet kan ”samla in” tillräckligt mycket oförstört ljus för att ögat ska kunna skapa en tydlig bild av det man tittar på. Mängden ljus som ett kikarsikte kan samla in och föra vidare till ögat bestäms av frontlinsens storlek och de övriga linsernas kvalitet. Den främre linsens storlek kallas objektivdiametern och anges alltid som ett värde i millimeter efter krysset i modellbeteckningen. I exemplet ovan har”4-16x50” en objektivdiameter på 50 mm och ”1,1-4x24” en objektivdiameter på 24 mm.

Storleken på frontlinsen bestämmer alltså hur mycket ljus som kikarsiktet kan samla in. Sedan är det inte säkert att allt ljus kan föras genom kikaren och nå ögat. Det är det som kallas för ljustransmission. Både ett kikarsikte med 50 mm objektivdiameter och ett med 24 mm kan ha ”94% ljustransmission”, men det med större frontlins kommer alltså att samla in mer ljus, och därmed fungera bättre i lågt ljus.

Ljustransmissionen uttrycks som vi precis såg i procent och anger helt enkelt hur mycket av ljuset som träffar frontlinsen som kommer ut på andra sidan av kikarsiktet och in i ditt öga. Man kan också uttrycka det som att skillnaden mellan den angivna ljustransmissionen och 100% blir det procentuella bortfallet av ljus. Kikarsikten av hög kvalitet har linser som är tillverkade i speciella material samt har olika typer av ytbehandlingar för att ge så hög ljustransmission som möjligt, vilket också gör att prislappen ofta drar iväg för de mest avancerade modellerna.

Kikarsiktets skymningsegenskaper påverkas också av den så kallade utgångspupillen. Utgångspupillen beskriver diametern på den bild som projiceras ur optiken in i ditt öga och har betydelse för skymningsegenskaperna. I mörker eller dunkelt ljus utvidgas ju den mänskliga pupillen för att släppa in mer ljus och på så sätt få ett bättre mörkerseende. Pupillen hos en ung, frisk individ kan normalt utvidgas upp till 7 mm men pupillens möjlighet att utvidgas avtar med åldern. (Vilket också är förklaringen varför unga generellt har bättre mörkerseende än äldre.)

Det här betyder att ett kikarsikte som har en utgångspupill som är mindre än den maximalt utvidgade pupillen hos den individ som använder kikarsiktet begränsar ljuset i bilden vid svåra ljusförhållanden som gryning/skymning eller jakt nattetid vid månsken och/eller snötäcke som förstärker ljuset. Med andra ord: skytten upplever att bilden blir mörkare genom kikarsiktet jämfört med att titta på samma motiv med blotta ögat.

Utgångspupillen beräknas genom att dividera diametern på objektivlinsen med förstoringsgraden. Ett kikarsikte med 50 mm objektiv och 4-12x förstoring får med andra ord en utgångspupill på 12,5 när förstoringen är inställd på 4x och ca 4,17 när förstoringen dras upp till 12x.

Med andra ord bör utgångspupillen för detta sikte inte utgöra någon begränsning alls vid låg förstoring, men om förstoringen dras upp till 12x så kommer individer med ögon som kan öppna pupillen mer än 4,17 mm uppleva att siktet försämrar deras mörkerseende. (De vars pupiller inte kan utvidgas mer än 4,17 mm kommer vid samma ljusförhållande att uppleva att det är mörkt oavsett om de tittar genom kikarsiktet eller inte.)

En avslutande tanke för detta avsnitt kan vara följande: "Utgångspupillens storlek är bara relevant i förhållande till din egen pupills möjlighet att expandera och kommer enbart att påverka kikarsiktets användning vid dåliga ljusförhållanden som gryning/skymning."

Del 3: Riktmedel


Att välja riktmedel är ofta det som står näst på tur i prioriteringsordningen efter förstoringen och objektivdiameter på kikarsiktet. Även här finns en mängd olika valmöjligheter och mer avancerade kikarsikten för skytte har ofta speciella riktmedel (exempelvis mil-dot) för avståndsbedömning, beräkning av framförhållning på rörliga mål, kompensation för vindavdrift etc. Eftersom syftet med denna guide är att hjälpa dig som letar efter ett kikarsikte för användning vid normal jakt och enklare skytte (och att den här guiden annars kommer bli en bok mer än en bloggpost) kommer vi att bortse från de mer avancerade delarna av ämnet.

Det finns flera vanliga typer av riktmedel som man ofta hörs nämnas och det vanligaste av alla i svenska jaktlag är nog 4A eller ”tyska fyran”. Detta är ett enkelt riktmedel som är tydligt och bra för de flesta vanliga jaktformer och det finns flera andra riktmedel i samma ”stil”.

Generellt finns det ingen vettig anledning att köpa kikarsikten med mer komplicerade riktmedel än nödvändigt om de ska användas för vanlig jakt. Tvärtom kan för många streck, kryss och siffror vara till mer skada än nytta då de riskerar att förvilla skytten i snabba jaktsekvenser och det finns ofta all anledning att tänka ”less is more” i den här frågan.

Det har även blivit allt vanligare med belysta riktmedel i takt med att priserna har sjunkit. Belysta riktmedel har flera fördelar där den mest uppenbara är att de är lättare att se mot den mörka bakgrund som pälsen på en älg eller ett vildsvin ofta utgör (särskilt i halvbra ljus). Ju enklare det är att uppfatta riktmedlet desto mindre spänner man ögonen och resten av kroppen, vilket ger ett tryggare och mer avslappnat skytte.

Slutsats


De som provat många olika typer och märken av kikarsikten håller säkert med oss när vi säger att det är stor skillnad i kvalitet och att det i stor utsträckning är så att man får vad man betalar för. Det går inte att komma ifrån att ett kikarsikte som kostar 15 000 kronor i de flesta fall är flera nivåer bättre än ett kikarsikte som kostar 5 000 kronor även om specifikationerna på pappret ser jämförbara ut. Det betyder dock inte att det dyrare valet alltid måste vara det rätta – i slutändan hänger det ju självklart på vad din budget tillåter, hur ofta du ska använda siktet och under vilka förhållanden.

Det är ju också så att med erfarenhet kommer kunskap och kännedom om personliga preferenser. Om du är helt nybakad och ska köpa ditt första kikarsikte (och kanske inte ens vet vilken jaktform du kommer att syssla mest med) är vårt tips att köpa ett första kikarsikte som är tillräckligt allround för att du aldrig ska känna dig helt begränsad. Kanske med förstoringsspann som ligger någonstans med 2-3 som lägsta förstoring och 10-12 som högst, med en objektivdiameter kring 42/50mm och med ett riktmedel som lämpar sig väl för ett så brett spektrum av jakt som möjligt.

Det kan också vara en god idé att börja med ett kikarsikte i en lägre priskategori för att ha möjlighet att byta med tiden och prova sig fram till vad som passar just dig. När du har hittat vad du gillar kan du alltid ”uppgradera” dig med ett liknande kikarsikte av högre kvalitet.

För den som är lite mer erfaren, har lite större kassa, eller vet att man kommer att ägna sig åt väldigt olika former av jakt kan det vara ett alternativ att investera i två kikarsikten. Varav det ena lite mindre och lättare – eller rent av ett ickeförstorande rödpunktsikte/aimpoint – för snabbare jakt under dagen, och det andra med ett högre förstoring och ett stort objektiv, för skymningsjakt. Dessa monteras sedan självklart i skottfasta snabbfästen, så att man enkelt kan byta mellan de två siktena.

Fördelen är uppenbar: man slipper släpa runt på en stor kikare på dagen och begränsas av hög lägstaförstoring på snabba eller korta pass, samtidigt som man kan ha en kikare med hög förstoring och bra skymningsvärde vid toppfågeljakt eller åteljakt på gris. Nackdelen är lika uppenbar: det blir snabbt väldigt mycket pengar. Inte bara för att man ska investera i två bra kikarsikten, utan också för att snabbfästen av bra kvalitet som man kan lita på är 100% skottfasta också är betydligt dyrare än fasta fästen av samma kvalitet.

Vi hoppas att ovanstående hjälper dig i ditt val av sikte. I butiken hittar du alla våra kikarsikten sorterade efter varumärke och modellfamilj för att du enkelt ska kunna hitta vad du söker. Vi har även massor av tillbehör och montage till kikarsikten.

Om du behöver hjälp med att hitta det du behöver eller har andra funderingar är du givetvis alltid välkommen att kontakta oss. Feedback, kommentarer och utvecklingsförslag på denna guide är självklart också välkomna!

Med vänliga hälsningar,
Active Outfit